| E-post: |
torsdag 31-jul-2008
IIIIIIIIIIIHHHHH....
Ja, då var man med i tidningen igen. Skånskan var här igår, och idag var Landskronaposten här. Se skånskans artikel på nätet. Dock, nu har vi fått nya avhopp från musikanterna. Eddie Didriksson från Tomelilla kommer inte och de latinamerikaner som hade visat intresse kommer inte heller. Men vi har fortfarande musikanter som kan fylla upp kvällen på ett mysigt sätt. Hoppas bara att inte fler hoppar av. Och vädret... hm... Asch! NO RAIN var det ju. 22.26 kommentarer [skriv kommentar]
tisdag 29-jul-2008
No rain!!!
Vi har ju haft vädergudarna med oss alla år på vernissagedagen, men nu ser det hotfullt ut. Det ska vara soligt och varmt till och med fredag enligt prognosen, men icke på lördagen. Må de ha fel, må de ha fel, må de ha fel!!!! Ack ja. Ett ögonblick senare... Var precis inne och kollade Hd:s prognos. Den visade att regnet skulle komma på natten och förmiddagen på lördagen och sedan skule solen titta fram under eftermiddagen. Ja, då steg humöret. Det kan bli bra med vädret alltså, kanske några grader kallare, men helt ok ändå. 17.12 [skriv kommentar]
måndag 28-jul-2008
Mer musik i Torrlösa
Yes, det är bra med kontakter. Nu har jag fått veta att en grupp latinamerikanska musiker från Malmö också är intresserade av att spela på happeningen den 2 aug. Kul med nya ansikten. Very nice. Hoppas bara att alla kommer som visat intresse. Dock har Lights, en grupp på fyra från Helsingborg hoppat av. De har fått en annan spelning samma dag och får dessutom gage för att spela, lite mer än gratis mat alltså. Nå, de är väl unnade lite kosing. Just nu är det mycket att fixa inför lördagen samtidigt som jag målar bilder. Har precis gjort en som jag gillar very mucho. Yes, det verkar bli en extra speciell happening i år. Det är många som vill komma. Och mycket får Amanda och Philip att göra om alla tänker köpa mat och våfflor. Musikerna ska dessutom ha gratis käk. Men det blir en bra extraslant för dem att tjäna. 22.14 [skriv kommentar]
fredag 25-jul-2008
Dator kaputt
Igår kväll kraschade min dator ihop. Allt försvann. Som tur är hade jag säkerhetskopierat ganska mycket - men rätt mycket kreativt pyssel försvann. Jaha, sedan var det bara att köra recovery-skivan och installera om hela fadderullan, och det tar en evighet i mitt fall eftersom jag använder många program och så. Och musik försvann - öken. Men på något sätt är det skönt att datorn blev rensad. Nu för jag börja om och fylla den på nytt med kul saker. Dock, får säkerhetskopiera oftare. Men någonting är inte som det ska. Bokstäverna ser en aning annorlunda ut nu - på min skärm. Vet inte varför, är ingen dataexpert. 21.00 [skriv kommentar]
torsdag 24-jul-2008
Rockteater i Torrlösa
Fick ett meddelande från Hanna att hennes vänner Stina och Martin gör en rockteater-grej nu. De kan tänka sig att spela upp en teaser från den på happeningen. Låter kul och spännande. Musikprogrammet utökas bara mer och mer. Nu har konstverken börjat droppa in också. Det finns en hel del fina saker som kommer upp på väggarna både ute och inomhus. Har mycket att fixa, men vill gärna hinna med att måla en del bilder. 02.47 [skriv kommentar]
tisdag 22-jul-2008
Lundrapport
Befinner mig i Lund nu. Men det är svårt att skriva detta utan galsögon, ja du ser. Monica har lånat bilen och Amanda håller på och mixar ihop en middag till Philip o mig. Tidigare idag var en jornalist från Lokaltidningen (ja den heter så och kommer ut varje vecka) hemma i Torrlösa och gjorde ett reportage. Och så fick hon ett ex av El Gato där det finns en del info som hon kan använda. Ett högtryck är på väg - hoppas det håller sig över Happeningen. Å gäss! Nisse Korrekturläsare får jobba lite här. 19.27 [skriv kommentar]
Stenhur
Apropå film och en av mina bloggbesökare. Bloggaren, poeten och musikern Sten Andersson, alias Stenhur, kan man se här i ett Tv-reportage då han var med i en något ovanlig tävling. Förra året vann Sten det hela. Tryck här för att se reportaget. 00.55 [skriv kommentar]
måndag 21-jul-2008
Torrlösa Happening 2 -10 aug
Yes, det vankas ju en ny happening i min trädgård. Närmare bestämt den 2 aug då vernissagen börjar kl 18.00. Alla från när och fjärran äro välkomna. Övriga dagar är det öppet mellan 15.00 - 18.00. (Stängt vid regn) Min bror, med annat efternamn, filmade en happening 2006. Det kom inte så himla mycket folk det året, men det var hög mysfaktor och positivt ändå. Många kommer bara för att titta på konsten, och stannar inte för att lyssna på musiken under kvällen. Men det är lite olika från år till år. På den tiden var min trädgård mindre. Har fått en extratomt sedan dess och har där alldeles nyligen byggt en liten konsthall. TORRLÖSA HAPPENING 2006 03.09 [skriv kommentar]
söndag 20-jul-2008
Seppo - del 2
I natt var det strömavbrott i sex timmar eller nåt. Vad gör en nattmänniska då? Jo, sätter sig vid köksbordet, tänder stearinljus och läser en god bok. Passade också på och skrev ett brev till min dotter, ett klassiskt handskrivet, ett brev att läsas av henne någon gång i framtiden. Det har blivit många sådana nu. Amanda var förresten på Ven under helgen med sin pojkvän och andra vänner. I morgon, eller på tisdag kommer en journalist hit och ska göra en grej om Torrlösa Happening. Bra med lite reklam. Och nu - lite socialfobiskt. Från El Gato nr: 9 - 2003. 
23.32 [skriv kommentar]
lördag 19-jul-2008
Kristin Hersh
I natt återupptäckte jag en artist som jag gillar. Återigen via en film på teven - och eftertexterna. Denna låt är dock inte från filmen, men ett smakprov. Kristin Hersh - Gazebo Tree 04.27 [skriv kommentar]
fredag 18-jul-2008
El Gato
Det nya numret av El Gato äro på väg till medlemmarna. Har gjort en del serier i denna tidskrift. Här är en av de mer otroligt fantastiskt extremt välgjorda. Den här är från nr:8 - 2003. Apropå rädsla, och social fobi. 
15.54 [skriv kommentar]
Omläggning
Lägger om dessa två inlägg som skrevs den 16 juli men registrerades som lördagen den 16 aug. Det blir lite konstigt om samma inlägg ligger överst hela tiden. ------------------------------------------------ Öh... det står lördagen den 16 aug på detta inlägg fast det är onsdagen den 16 juli. Skumt! Fick nyligen besök av musikern Håkan Ehrnström från Teckomatorp. Han lämnade också in konstverk som han hade gjort. Kul och spännande. Dessutom fick jag veta att Håkan ska spela med en musikant från Tomelilla, Eddie Didriksson, på vernissagen den 2 aug, och eventuellt också med Glen Shea från Torp. Vi satt en stund till en kopp java och diskuterade hur olika vi människor är i behov och hur vi definierar vår identitet. Och vi hade en ganska överensstämmande syn på vad som händer när människor oavsett olikheter tvingas in i likriktande samhällsordningar. 15.46 [skriv kommentar]
Omläggning - skrevs den 16 juli
Ang sverigedemokraterna Känner ett behov av att ta upp ämnet Sverigedemokraterna igen. Fick precis deras tidskrift Sd-kuriren i brevlådan, ett nummer som är en invandringsspecial. Har nu läst igenom den. Och ju mer inblick jag får i Sd:s sätt att se på verkligheten desto mer obehagskänslor ger det mig. De må anse sig som en demokratisk rörelse som tar avstånd från rasism och främlingsfientlighet, men det var länge sedan jag läste något som trycker så mycket på rädslan för invandrare och framförallt muslimer. Sista frågan jag ställde till Sd:representanten Tobias (längre ner) var denna: - Hur motverkar ni och era systerpartier islamofobi t.ex? Kan islam bli välkomnat av er som en del av svensk kultur? Eller utgår er bild av islam från fanatiska fundamentalister och bör därför ej välkomnas? Fick inget svar, men efter att ha läst deras tidskrift ser jag svaret själv. Islamofobin lär de inte bearbeta, tvärtom, de kommer att trycka ännu mer på rädslan för Islam och låta extremisterna styra bilden, den som blir "ett färdigt svar på en beständig verklighet". Så blir det enligt Sd om den religionen får fäste. Kan inte låta bli, men jag måste jämföra med vad nazisterna gjorde för att få tyskarna att ta avstånd från judar. (Jo, jag vet, nu är det en guilty by associationgrej på G - men det finns en poäng med det). Sd tar ju bestämt avstånd mot nazism, och för mig är de inte alls nazister, men Sd:s avskräckande propaganda mot muslimer "som ska få oss att se", har liknelser med nazipropagandan mot judar. Jag vill minnas att det fanns statistik och fakta, som kanske också var korrekta, om judar av mindre god samhällskvalitet. Dessa fakta gav ett färdigt svar till folket att judar är dåligt för samhället, och man ansåg att "de där" judarna skulle ta över landet om inget gjordes. Hur sant det negativa än är och hur exakt och faktabaserad en bild är av vissa händelser, vissa minoriteter, vissa personer, så kan de verklighetsbilderna ändå bli tragiskt passiviserande för intellektet och känslan om de trycks upp på näsan. Och historien har visat att om man trycker tillräckligt mycket på extrema exempel för att framkalla rädsla i ett folk kan denna rädsla också omvandlas till aggressivitet och hat, som i sin tur, ironiskt nog, kan leda till en osund fundamentalism i bekämpandet av osund fundamentalism. Det är det som gör Sverigedemokraterna så obehagliga, liksom alla människor som inte tar ansvar och bearbetar sina rädslor som drabbar människor. Inom Sd tar man inte ansvar för islamofobi t.ex. Istället skyller man på ytterligheterna, det extrema, även när det är orepresentativt. Sd anklagar gärna andra för tunnelseende, men tar inte ansvar för sitt eget. Ofta behövs inte mycket för att få människor att tappa sin självdistans och överblick, även en liten provokation, en skitsak, kan utveckla tunnelseende, speciellt om vi är sköra i självkänsla, trygghet och identitet. Det är stor skillnad på djup insiktsfull identitet och den ytligare varianten som ej baseras på självinsikt. Sd-folket vill bli sedda, men när de gör som de gör för att visa på det onda, hotbilderna, som om det onda aldrig kan stå i sammanhang med dem själva, ja då väcker de obehag. Och blir betraktade och bedömda därefter - av oss andra. Vi bedömer dem som de bedömer andra. För vad är symptomatiskt för distanslös fundamentalism med en avsaknad av sjukdomsinsikt - jo, den totala oförmågan att själv ta ansvar för det "onda". För fundamentalister kommer bara ansvaret utifrån, från andras handlingar och synsätt, inte innifrån från oss själva. Men det vi inte vill, eller vågar se i oss själva - kontrollerar oss. Vi har lätt för att mäta godhet och ondska enbart i uppenbara handlingar, men vi bär alla på förmågan till kollektiv ondska, liksom individuell godhet i tanke och handling. Vi pendlar mellan tillstånden. Att t.ex göra sig själv till anständig på andras bekostnad, hur vanligt är inte det. Men - är det ett uttryck för godhet och kontroll? Det är en gammal klyscha, men sanningen är paradoxal. "Godhet" genom homogenitet, som enligt Sd ska skapas genom kulturell och folklig likriktning, blir mycket lätt ett djävulens avtryck - som uppdelar samhället. Om värde, respekt och bekräftelse bara ges till dem med rätt form av svenskhet, ja då blir även klyftorna mellan svenskar och svenskar djupa. Vill skriva mer om detta, men är trött. I´ll be back! 15.37 [skriv kommentar]
torsdag 17-jul-2008
Konstigt
Det är nåt konstigt här. Nu ligger inlägget som registrerat sig lördagen den 16 augusti alltid överst. Vad göra? Jo, jag får skriva en notis överst på det inlägget om att rulla ner till rätt dag. Det ska vara ordning sa Hitler. 19.21 [skriv kommentar]
Nisse Korrekturläsare
måndag 14-jul-2008
Terry Reid
Har precis sett en mycket våldsam film på teven. Skulle lagt mig för länge sedan men kunde inte slita mig från filmen. När eftertexten kom i slutet fastnade jag också i musiken som spelades. Gick sedan till datorn och sökte sekvensen på Youtube. Musiken har många år på nacken men detta är första gången jag hör den. Från filmen The Devil's Rejects - och Terry Reid med sin låt Seed of Memory. 06.17 [skriv kommentar]
söndag 13-jul-2008
Byafest
Igår var det byafest här i Torrlösa. En tradition som arrangeras varje år på gården hos en granne. Blev lite full, är inte van vid att dricka nuförtiden. Senare på natten blev det spyafest i köksvasken. YYYYYRK! Är lite bakis idag. På byafesten blev oldboyslaget utmanat av juniorerna (upp till 32) på fotbollsplanen intill. Min kondis är inte den bästa (allas kondis är inte den bästa) och oldbojsarna förlorade. Men det var rätt kul. Inte var dag jag lirar fotboll. Dock, vi har revanch att kräva nästa år. Amandas pojkvän Philip fick uppleva byafesten för första gången. Igår fick jag också ny historisk kunskap om mitt hus och om festdeltagarnas släktsituation, vem som är bror med vem och så vidare. Jag tillhör utbölingarna i sammanhanget. 19.33 [skriv kommentar]
torsdag 10-jul-2008
Monica Prentice artgallery
Har pulat lite under natten med att fixa en enklare hemsida till Monica Prentice, Amandas mamma. Där kan hon nu visa upp lite av sin glasverk. 05.21 [skriv kommentar]
onsdag 09-jul-2008
Stenhur
tisdag 08-jul-2008
Om trygghet och Sverigedemokrater
Ok, nu ska detta inlägg handla om trygghet, och om vad trygghetsbehov kan mynna ut i. Läste i natt på text-TV om Sd-representanten från Växjö som kopierat av ”sitt eget” argument mot moskéer och islam från en nazistisk text. Ja, vad säger man. Sd får minsann jobba med sin självbild om de inte vill förknippas med nazister. Jag tror det finns fler inom Sd än vad de själva anser som står med en fot i skrämmande gyttja, en gyttja som blir svår att smeta av sig eftersom budskapet i Sd:s eget partiprogram har en tvetydig bild. De tar bestämt avstånd från nazism samtidigt som Sd:s budskap om svenskhet står i en gyttja som med lätthet kan smeta sig fast med folk som funnit vissa poänger i nazismen. Och nu går jag in på ämnet trygghet. Det är svårt att ge en klar bild av verkligheten eftersom den i sin natur är så komplex, men jag vill ändå fokusera på en väsentlig aspekt som är med och formar verkligheten och oss individer – och försöka att göra det utan att vara anklagande och värderande. Även om jag nu försöker vara objektiv blir det förstås subjektivt ändå, men eftersom jag är intresserad av socialpsykologi kan jag inte låta bli att fokusera på den inre bilden av verkligheten och av oss alla. Dock, även om inlägget blir långt, krävs en tjock bok för att klargöra – eller ett långt liv. Även om de flesta demokratiska partier vill framstå som partier som får sina röster av att vara tydliga i sakfrågorna och det sakliga argumenterandet - som om sakligheten alltid är synonymt med en objektiv sanning – så är partierna i grunden olika uttryck för människors trygghets- och bekräftelsebehov, och sakligheten formas därefter – speciellt saklighet om hotbilder, antingen de är sanna eller konstruerade. Men människor skiljer sig åt i medvetenhet, i självinsikt. En del är starka och trygga i sig själva, andra inte, och bland dem kan självinsikten variera mycket. Vissa människor är både medvetna och ärliga om sin inre natur, om sin svaghet, om sina rädslor, om sin personliga otrygghet. Vissa pendlar mellan tillstånd av ärlighet och undangömmande förnekelse, medan andras rädslor och otrygghet utvecklar psykologiska försvarsmekanismer som stänger av helt. Det är då man söker trygghetsformer som den personliga otryggheten och rädslorna kan förankras i. Man förblir då i samma tillstånd. Människor blir förstås både mentalt och tankemässigt formade av föräldrar, av sin kultur, av händelser som gett djupa avtryck, men det är svårt att bortse från trygghets- och bekräftelsebehovet som styrmedel i någon människas liv. Och ett distanslöst trygghetsbehov kan i sig själv bli som en diktator som manipulerar, passiviserar, korrumperar och förvränger människors intellekt och känsloliv så mycket att det underutvecklar samhället. Även de mest totalitära och avskyvärda regimer och diktaturer får alltid anhängare, ibland få, ibland många, ty de upplever trygghet i den ordning som skapas. Så även i samhällen som styrs av religiös fundamentalism. Hur förtryckande, förkvävande och livsfarlig de sociala och kulturella spelreglerna än är så kan en del av folket uppleva trygghet av ordningen. Men det är en förblindande trygghet som får folk att inte se skillnad på genuina och illusoriska värden. Det som utmärker kulturer när de formas och kontrolleras av totalitära regimer eller religiös fundamentalism är att kulturen inte tillåts sin egen förändring - även om förändringsprocesserna alltid är igång, speciellt av att kulturen hålls i strypkoppel. Historien har många exempel på hur vanligt hyggligt folk i distanslös och förblindande trygghetsiver ansluter sig till idéer om statiska kulturformer. Former som både förhärligas och idealiseras samtidigt som orsakerna till onda krafter, hotbilderna, görs till något tydligt och beständigt som måste bort från enhetsskapandet. Nästan ett helt folk anslöt sig till Hitler i Tyskland, många av dem helt vanliga och hyggliga människor, och i Sovjet fann människor trygghet i den ordning som Stalin ville ha trots all massavrättning och uppenbart förtryck. I dagens Ryssland finns fortfarande en viss procent av befolkningen som vill ha tillbaka den ordning som Stalins form av kommunism innebar. Likadant i Pinochets Chile. För att inte tala om kulturer som betingar människor med religiös fundamentalism. Exemplen är många. Sverigedemokraterna tar visserligen avstånd från allt detta men vill själva ha en trygghetskultur som har samma mekanism som jag beskrivit ovan. Fundamentalism har outgrundliga vägar – ibland odlas den fram sofistikerat i demokrati. Totalitära eller fundamentalistiska strömningar brukar också förtydligas i kraven på konstnärlig kultur. Den konst som utmanar den enhetliga kulturen och ordningen är icke önskvärd. I Hitlertyskland visade man t.ex genom en utställning om vad bra och dålig konst innebär. Den dåliga konsten kallades då för degenererad. Det som ansågs vara bra konstnärlig kultur var de idealiserande bilderna som styrkte den tyska ordningen, medan det dåliga ansågs som något konstigt, obegripligt, sinnessjukt och otyskt. I Stalins Sovjet fick ingen kulturarbetare skapa verk som utmanade den typ av socialistisk och enhetlig arbetarkultur som förhärskade. Författare, poeter och konstnärer gjorde det ändå, vilket innebar arbetsläger i Sibirien, eller i värsta fall döden. I Landskrona, som jag bor i närheten av och har känt av stämningarna i, har Sverigedemokraterna proklamerat vilken konst och kultur som ska gynnas – och här dyker samma fenomen upp – konsten skall inte vara av en sådan natur att den utmanar ”svenskheten” och ”vanliga människor”. Skillnaden här är att ”dålig” konst och kultur inte leder till arbetsläger eller döden, men det är något som absolut inte ska ha något ekonomiskt bidrag. Nå, vad är bra konst för mig då? Jo, till att börja med så är konst för mig ett multidimensionerat vilddjur som aldrig låter sig tämjas, varken av konstkritiker eller fundamentalistiska rörelser. Bra konst utmanar alltid förstelnade intellekt och statiska ordningar. Bra konst utmanar också känslolivet, upplevelselivet, trygghetsbehovet, bekräftelsebehovet, tunnelseendet, fördomar, stereotyper, ja, you name it. Bra konst sätter igång inre rörelse, skapar liv. Bra konst utvecklar seendet. (Sista meningen är dock relativ beroende på vem som tolkar den) Bra konst är därför ibland den konst som anses dålig eller amatörmässig. För en medveten person som är nyfiken på livet och någorlunda trygg i sig själv, blir utmaningar som håller igång den inre rörelsen en nödvändighet. Även problem och kriser, både personliga och samhälleliga, hanteras som en möjlighet till personlig förädling. Till skillnad från personer som av osäkerhet, otrygghet och bristande självinsikt stänger bort de utmaningar som får dem att växa. Ett vardagsexempel på förblindande otrygghet: Det finns enstaka individer som av otrygghet måste sitta på samma stol vid matbordet för att känna trygghet. Råkar någon komma och sätta sig där kan en sådan person bli mycket upprörd. Jag har själv upplevt det. Och ansvaret för denna upprördhet och den uppkomna känslan av otrygghet läggs helt och hållet på den som råkade sätta sig ”fel”. Ett exempel på när personlig otrygghet och insiktslöshet leder till hyckleri: I södra Spanien har en del svenskar bosatt sig och bildat koloni. Bland dem finns det de som anser, likt Sverigedemokrater, att: "Kommer man till Sverige får man minsann rätta sig efter svensk kultur och lära sig språket, annars har de inte där att göra!" Men de styrs så mycket av sitt eget trygghetsbehov i svenskheten att de inte själva klarar av att anpassa sig till spansk kultur. De lär sig t.ex ingen spanska och äter bara svensk mat. Och deras barn fick gå på svenska skolor där ingen spanska undervisades. Rätt märkligt. Men jag anklagar dem inte - ändå. Mer exempel på att personlig otrygghet och rädsla kan spela spratt med hjärnan: Hur vanligt är det inte att en liten minoritet av ”rötägg” bland ungdomar kan styra en allmänhets uppfattning om hur dagens ungdom är i samhället. Så också bilden av ett samhälle med mångkultur. Otrygga, ickereflekterande människor kan trycka upp det uppenbara onda på näsan så mycket att det helt passiviserar seendet och då blir verkligheten verkligen lättavläst. ”Jag vet minsann hur verkligen är för jag har sett saker med egna ögon! ” Känns det igen? Att leva för nära verkligheten kan innebära att man inte ser skogen därför att det står träd i vägen. Ibland trycker man upp näsan mot ett enda träd om trädet är tillräckligt provocerande, men lik förbannat anser man sig se skogen fast man inte ser den – och är man tillräckligt många som bekräftar sig i varandras kortsynthet kan man bilda olika former av dumskallarnas förening, något vi alla kan bilda – tyvärr. Så – det var det inlägget. Borde tillägga massor, men det får komma senare. Nu har måndagen gått över till tisdag, det är natt och jag funderar på att hoppa i plurret igen. Min semester började igår. How nice that feels. 00.36 kommentarer [skriv kommentar]
torsdag 03-jul-2008
Ang Sverigedemokraterna
Jo, jag fick ju en Sd-man på halsen, som synes i kommentarerna längre ner. Inget fel i det, rätt intressant i själva verket. Skulle inte vara så lyckat om jag lät mig provoceras av det. Denne man verkar ha ett brinnande engagemang och är väldigt ivrig med att rättfärdiga sig själv och Sverigedemokraterna, men han är lite för het på gröten och blir slarvig i avläsandet och tolkandet. Dessutom är han förmodligen inne och kommenterar på nästan alla bloggar som nämner något om Sd. Argumenterandet blir en aning för maskinmässigt självcentrerat och då behöver man inte lyssna så noga på andra. Och den överlägsna snorkigheten som alltid framkallas i politisk debatt, ja, den är ju som den är. Nå, vi kan alla bli slarviga, speciellt när vi blir för säkra på verkligheten och det vi ser. Min tvättmaskinsmetafor t.ex, som kan läsas längre ner, är en grov generaliserad bild, men det är andemeningen och poängen som är det väsentliga. Att väcka en tanke. Apropå slarvigheten, så har han tolkat in i min kommentar längre ner att jag där uttalat mig om hur medlemmarna ser ut i Sd - vilket jag inte alls gjorde. Men nu gör jag det. Jag tror att det är en blandning av vanliga hyggliga människor som inte vill något ont alls och människor från extremgrupper som ompaketerar sig för att bli partipolitiskt legitimerade. Men även hyggliga människor som söker trygghet i den typen av nationalism som Sd eftersträvar blir, när de organiserar sig kollektivt, en extremt obehaglig kraft för större delen av Sveriges befolkning. Vilket visar sig som ett tydligt faktum. Men även om Sd under en lång tid kommer att framstå som det mest obehagliga partiet i modern svensk historia lär ändå inte väckarklockorna ringa inom partiet, ty de lyssnar inte på vad deras "sunda" nationalism väcker upp hos större delen av befolkningen. Även om det finns argumentationsekvilibrister inom Sd som anser att verkligheten är tydlig och kan bli avläst med stor enkelhet, så är den psykologiska naiviteten och insiktslösheten påtaglig. Och om detta ska jag gå in på mer lite senare. Nu ska jag hoppa i plurret. Det är ju varmt ute, kan inte sitta inne framför en dator nu. 17.48 kommentarer [skriv kommentar]
onsdag 02-jul-2008
Från El Gato nr:7 - nov 2002
17.52 kommentarer [skriv kommentar]
arkiv
|
Jag heter Bengt Backlund. 
