| E-post: |
fredag 30-nov-2007
Avd historiska bilder 8
Uteliggare. Spanien 1998. 
Stranden i Malaga, Andalusien. Sista gången jag sov utomhus i utlandet. Här tillsammans med min dotter Amanda, då åtta år. Här i Malaga sov vi en natt. Kan tyckas oansvarigt att sova ute med ett barn, men vi blev så illa tvungna. Vi hade tänkt bo på pensionat egentligen, men när vi kom till Malaga hade jag plötsligt inga pengar på kontot. Något var galet eftersom jag visste att jag hade gott om pengar. Men bankerna där sa nej. Som tur var hade jag tagit ut pengar innan då vi bodde i en by uppe i bergen. Hade därför pengar till mat. I Malaga skulle vi vara en vecka för att uppleva festivalen. Det var först sista dagen som pengar dök upp på kontot igen. Märkligt. 
El Palo. Stranden i Malaga var lite för otrygg att sova på så vi tog bussen ut till El Palo, en liten bit utanför Malaga, där vi letade upp en öde strand där vi kunde sova resten av veckan. Lade oss vid några klippor där vi inte var så synliga. De dagar vi inte åkte in till festivalen i Malaga gick vi till en annan strand som lokalbefolkningen använde. Där fanns det duschar, tvättmöjligheter och mat. Att sova ute på den lilla öde stranden var faktiskt mysigt. På kvällar och nätter kom det ibland älskande par som utövade erotiska lekar. De såg inte oss, men vi såg dem. Ibland kom någon för att fiska. Annars var det häftigt att lyssna på vågorna och titta upp i stjärnhimlen och prata om saker innan man somnade. 17.47 [skriv kommentar]
torsdag 29-nov-2007
Sverigedemokraterna
Måste säga något om Sverigedemokraterna. Var till Landskrona på kvällen och handlade lite, men under bilfärden, både fram och tillbaka, dök tankar om Sverigedemokraterna upp. De vill ju bygga trygghet på enhetlighet, ett renare folk, om man så vill, som följer samma seder och läror. Här i Skåne finns det tänket överallt, och ofta vill man ha en skånsk kultur som är "ren" och oblandad. Bidrag till konstnärlig kultur är inte så högt prioriterat. Kultur anses vara för "orent", ej nyttig för ett renande av samhället. Kultur som leder till förändrande "konstiga" tankar är inte bra enligt dem. De vill hellre ha en statisk kultur. Men statisk kultur förkväver, vulgariserar oss under begäret efter ytlig idyll och kontroll. Och statisk kultur bekräftar inte människor, bara den ytliga rollspelsidentitet som passar in. Fan ta den som är annorlunda. Nå, allt är mänskligt, även Sverigedemokraternas tänkande - men oroande farligt. Den renhet de vill ha påminner om den renhet man en gång ville ha i Tyskland, något mindre extremt, men ändå tillräckligt för att skapa en endimensionell trygghetsbasering som underutvecklar människor känslomässigt - ett trygghetstillstånd där man inte växer, förändras, utvecklas - ett barntillstånd, fast av otäck variant. En väsentlig skillnad mellan barntillstånd och ett vuxet, moget, medvetet, är förmågan att själv ta ansvar för sitt eget känsloliv. Om man däremot blint hänger upp ansvaret och trygghetskänslan på en viss yttre ordning som man alltid känner sig säker i - ja, då växer man inte. Rädslans makt kan få oss på flykt från oss själva och den flykten kan bli livsfarlig när den är blint isolerande och bedragande. Detta jag skriver nu fångar inte in helheten ändå, men en del av den. Detta handlar inte enbart om Sverigedemokrater. Mekanismerna kan blomma ut överallt, även i andra samhällsgrupper och kulturer. Och nya frön till dessa mekanismer odlas där trygghet, identitet och bekräftelse bara kan nås av att passa in i en isolerande sammanslutning av ren enhet. Trycker man sedan människornas rädsla för att bli utanför, eller för att drabbas av krafter som upplöser enheten, ja då har vi skapat en bra grogrund. 20.24 [skriv kommentar]
onsdag 28-nov-2007
Mellanöstern
Det ska skapas fred nu igen i mellanöstern. I Annapolis håller Bush hov med representanter från Israel och Palestina bl.a. Som bekant är ju inte Hamas med liksom vissa andra länder som motsäger sig fredsförhandlingarna. Men Bush tror på en snar fred - ändå. Själv är jag inte lika optimistisk. Det finns för många nationalistiska intressenter på båda sidor, grupper med för mycket hat och hämndkänslor, för mycket oförsonliga och självcentrerade rättvisebegär som bara leder till motsättningar. Dock finns ju alla de som verkligen vill försonas - på båda sidor. Jag träffade många av dem, både palestinier och judar, då jag själv var där nere. Stötte också på hatet, oförsonligheten - sjukdomar som lätt smittar om man inte är känslomässigt och empatiskt vaccinerad. Vaccination bör ingå i ett fredsavtal. 
Jerusalem 1986. Här sitter jag på en hostelterrass tillsammans med ett gäng resenärer från diverse länder samt några israeler, däribland föreståndaren. Hit till detta hostel återvände jag ofta. Det låg nära muren som omgärdar gamla staden i Jerusalem. En plats som jag verkligen gillade. Det är jag som sitter med stridsyxan i händerna. Är klädd i palestinasjal och en gammal rödvit fotbollströja (Fågelfors IF) från slutet av femtiotalet. Har nr 11 på ryggen, eftersom det var på vänsterkanten jag höll till på fotbollsplanen. (Gillade den tröjan) En symbolisk bild - om man så vill - med stridsyxa. Fast på detta hostel var vi bra på att gräva ner den. 05.41 [skriv kommentar]
tisdag 27-nov-2007
Ambres talar
Det där programmet om Ambres har väckt en viss uppståndelse. Folk tycker mycket - både hit och dit. Se alla inläggen på SVT:s forum. Rulla ner en bit på den sidan så dyker det upp. Även jag la in ett litet inlägg där. 06.24 [skriv kommentar]
måndag 26-nov-2007
Om blogg och andebesök
Det har blivit fler och fler människor som tittar in på den här bloggen, inte bara änglar alltså. Nåja, det är ju inte vrålmånga besökare, men tillräckligt för att det blir en liten press att fortsätta med bloggandet - helst dagligen. Vissa dagar är det dock inte helt lätt att ta sig tid till det. Ibland finns ingen energi över för att blogga. Lättare att lägga in en film då. Men - konsten är dock att blogga på ett sätt som skapar energi och processer, både i mig och andra. Kan inte påstå att jag alltid gör det, men ändå - något väcker något - ibland en banal sak, ibland en djupare... ---------------------------------------------------- Såg programmet igår om Ambres, det 3000-åriga medvetandet som talar genom mediumet, snickaren Sture Johansson. Se en del avsnitt ur filmen här. Märkligt, men intressant. Det är svårt att bortfärda det som bluff när man ser och hör Ambres tala genom Sture. Han har verkligen något att säga om oss människor, om livet, om döden. De skeptiska som såg programmet lär ha låtit sitt kritiska jag tagit över förmågan att verkligen lyssna på det han sa. Jag vet ju att detta blir flummigt och otänkbart för många, speciellt om man har en materialistisk livsåskådning, och man ska också ha ett kritisk öga till det, men ändå, för mig går det inte att vifta bort, inte för en sådan som mig. Det som också ligger på en "gudomligare" frekvens är av högsta verklighet och viktighet, men så svår att nå för våra blockerande jag som programmerats av vår kulturmiljö. Och då menar jag inte bara materialistisk programmering - även alla former av religiös och esoterisk egoprogrammering kan blockera bort oss - in i blindo. Det som är vanligt från de kritiska som vill ha vetenskapliga belägg och bevis för en "sann" verklighet är att hjärnspöken bara går åt ett håll, det vill säga åt det håll som representerar tro på övernaturlighet. Ett högmodigt förnuft granskar aldrig sig själv som en produkt av hjärnspökerier och övertro - både på det bevisbart rationella och det obesvisbara övernaturliga. 22.44 [skriv kommentar]
Toyota Human Touch
Apropå Toyota. En annan underlig modell, men intressant, ytterst intressant. 05.14 [skriv kommentar]
Och nu...
lördag 24-nov-2007
Tingtong
Fick ett mail för några dagar sedan från min gode vän Janne, alias Tingtong, som spenderar vinterhalvåret i Thailand. Han har köpt en Toyota pickup där. Tycker dock att modellen ser lite underlig ut. Men stereon verkar bra. 
17.54 kommentarer [skriv kommentar]
Den sjutusende
Snart kommer någon att bli den sjutusende besökaren. Du kan känna dig sjutusan så speciell. 17.33 [skriv kommentar]
By Nothing Day
Idag är det ju "By Nothing Day". En manifestation mot vår överkonsumtion. Passar bra nu inför julen som mer och mer används som ett legitimt knark. Konsumtionen, presenterna, har blivit ett missbruk för många utom kontroll. Och detta missbruk uppmuntras förstås av manipulerande intressen. Vår fina jul - blir bara fin om vi gör som vi alltid brukar, kosta vad det kosta vill. Missbruket blir påtagligt när vi inte längre klarar av att inte köpa och få de där presenterna. Känslomässigt stannar vi i barnstadiet. Förr gick ofta föräldrarna in och trappade ner på presenterna när barnen blev äldre, en slags avvänjning, men idag är det barnen som kontrollerar över presentköpandet även in i vuxen ålder. De skall icke göras besvikna i sina begär. För min egen dotter spelar det inte så stor roll nu, hon har fått så det räcker tycker hon själv. Men jag brukar fira jul med två familjer där presenthögen under granen bara ökar från år till år, och jag har anpassat mig trots att jag är trött på presentköpandet. Även om vi har snackat om att sluta med presenter så lär det inte hända. Jag bestämmer inte där. Men jag har funderat på att fira jul på ett helt annat ställe - dels som en påverkan och ställningstagande, men också av längtan till något annat. Inte i år dock. Lär nog köpa en del presenter ändå för att ingå i det "fina". Men - måste också säga att det inte är fel med presenter eller traditioner. Kan förstås vara väldigt fint, men allt kan missbrukas när det inte finns någon känslomässig distans - och konsekvenserna kan ligga osynliga många år under vanliga missbruk, men de dyker upp till slut. 17.25 [skriv kommentar]
fredag 23-nov-2007
Avd historiska bilder 7
Många av de bilder jag visar här är egentligen diabilder. Jag har överfört dem till digitala bilder genom att fotografera av bilden på projektorduken. Har sedan ändrat en del bilder till svartvitt eftersom färgen ändras vid avfotograferandet. ------------------------------------------------- Uteliggare 
Tel Aviv 1985. 
Egypten 1986. 
Vid pyramiderna i Kairo 1986. En egyptisk familj på utflykt. 
Taba Beach, Israel 1986. (Tillhör nu Egypten) På denna strand bodde en del året om. Själv tillbringade jag en månad här. 
Holland 1986. Foto av en teckning. Liftade med husets ägare som föreslog att jag kunde stanna och ha huset alldeles för mig själv ett par dagar och ta för mig av maten om jag tecknade en present till hans dotter. Så jag satte mig utanför huset och tecknade denna bild med hans dotter på sin häst. (Kvaliteten på fotot är inte den bästa. Den mörka ramen ska t.ex inte vara där.) 05.49 [skriv kommentar]
onsdag 21-nov-2007
Ord om en mördare
Det har gått några dagar nu sedan Zenia Lidbergs kropp hittades i en oljetank i huset i Teckomatorp. Hoppar ut vid deras dörr varje vardagsnatt för att lägga en tidning i postlådan mittemot. Deras trappa upp mot dörren lyser av alla otaliga ljus som placerats där. Har nu förstått att sambon som slog ihjäl henne var en Dr Jekyll and Mr Hyde. Normal inför andra, men kontrollerande och våldsam mot de kvinnor han levde med. Den här gången hade han slagit sin kvinna för hårt. Och barnen - hur klarar de sig igenom det? Jag vet själv hur det känns att ha föräldrar som bråkar - även när det inte är ett extremt fall med våld och mord. Mådde inte alls bra av bråk som barn och det har påverkat mitt liv och personlighet en hel del. I mitt fall har det bidragit till en känsla av att alltid vilja undvika och förhindra bråk, både på gott och ont. Bråk och konflikter, att själv bete sig korkat, är dock svårt att undvika under ett helt liv, så även för mig, men det destruktiva sjukliga obildade tanklösa bråket - det som skadar, styr, bygger murar, underutvecklar, förkväver, dödar - är något jag vill förhindra. Finns alldeles för mycket av det i världen. 18.56 kommentarer [skriv kommentar]
Avd historiska bilder 6
Apropå kaffe med mjölk och annat tilltugg. 
Amsterdam 1986. 
Helsingfors 1988. 
Tel Aviv 1985. 
Malacka, Malaysia 1984. 
Egypten 1989. 17.01 [skriv kommentar]
tisdag 20-nov-2007
Avd historiska bilder 5
Liftarbilder. Israel 1985. 
Denne herre heter Malte från Spånga. Liftade några mil med honom i norra Israel. 
Den här unga damen heter Anna från Bjärred. Liftade med henne till Nasaret bl.a. Här liftar man med pekfingret precis som i Australien. 
Den här damen heter Marion från Tyskland. Vi liftade några dagar ihop, bl.a till Döda Havet där vi sedan tillbringade natten på stranden. (Se bild nedan) 
Frankrike 1986. 
Denna unga dam heter Ciska från Holland. Vi liftade ihop från Holland till Paris. 23.16 [skriv kommentar]
Avd historiska bilder 4
Uteliggare. Australien 1984. 
Hade en period då jag ville fotografera utanförmänniskor - bilder av tragik. 
Pompeji 1985. Avtryck från ett vulkanutbrott. 01.15 kommentarer [skriv kommentar]
söndag 18-nov-2007
Avd historiska bilder 3
Luffarliv. Ordet luffare kom i bruk på 1890-talet. Luffarna kallades också för vagabonder. Ordet vagabond härrör från latinets vagari som betyder sträva. Luffare beskrevs ibland som en handfull människor som av olika orsaker – sjukdom, familjeförhållanden m.m – valde eller tvingades leva ett så kallat oordnat liv utan fast arbete och normalt socialt och familjärt förhållande. Under min liftartid blev det mycket sova under bar himmel. Alla möjliga tänkbara platser. Den mest obekväma plats jag sovit på var nog en telefonkiosk i Paris. Trots det var mina tillfälliga luffarperioder av mer lättare modell jämfört med gamla tiders luffare. -------------------------------------- Australien 1983. 
Här vaknar jag en tidig morgon under en viadukt någonstans vid en australisk motorväg. 
Det här är en annan luffare och uteliggare från Fågelfors, fast lite mer berömd. Hans namn var Otto Bäck. Bilden är tagen någon gång på 1910- eller 20-talet. Även om jag tillbringade mina första 22 år i Fågelfors visste jag ingenting om Otto Bäck förrän nu i år. Hittade en del info om honom på nätet. Fick veta att han bodde mycket i en grotta. (Info för de med anknytning) Om man följer en skogsväg 150 m upp från Översjöns badplatsparkering mot "Forsbergs Mosse" kommer man till den grottan, vilken utgörs av ett par stora stenar till vänster om vägkanten. På den vägen övernattade jag själv en gång 1998 efter en klassträff i Fågelfors. Sov dock i min bil då och visste ingenting om någon grotta - som också kallas för Otto Bäcks grotta. Vid ett tillfälle har det berättats, att en tidig morgon, då en person som var på väg till sitt arbete, cyklade förbi kyrkogården i Fågelfors. På den tiden gick vägen förbi alldeles utanför denna. Helt plötsligt fick han se en människoliknande person resa sig upp från en halvgrävd grav och ropa - "VA Ä KLOCKA?" Det var Otto. 20.36 kommentarer [skriv kommentar]
lördag 17-nov-2007
Tragiskt
Nyligen hittades kroppen av en ung fembarnsmamma i en oljetank i ett hus på Hantverkargatan i Teckomatorp. Troligen blev hon mördad den 19 okt. Hennes sambo hade slagit ihjäl henne efter ett bråk. Läs HD-artikel På nätterna har jag alltid lagt en Skånska i deras postlåda. När jag kommit dit vid två-tiden har det alltid varit folk vakna där i rummen ut mot gatan. Barn har suttit vid datorer i ett rum, och i vardagsrummet som tidigare varit butikslokal har jag ofta sett mannen sitta i en fåtölj. De stora skyltfönstren till vardagsrummet har varken haft gardiner eller persienner, vilket innebär full insyn för alla som går förbi. Jag har alltid fått en skum känsla de gånger jag sett mannen sitta i det upplysta vardagsrummet på natten. Lite depressiv och märklig känsla. Men - de har upplevts som normala av andra. Natten innan polisen tog honom hälsade vi på varandra ute på gatan då han var ute med hunden. Han såg inte ut som en farlig mördare då - stackarn. Man undrar varför han gjorde det? Dock är hela den ena sidan av den korta Hantverkargatan där deras hus ligger, en skum gata med kriminalitet, droger och annat. För inte så länge sedan var det skottlossning mot fastigheten bredvid. Och i samma lägenhetsfastighet var ett gift par inblandade i trafficking för en tid sedan. Barn drabbas här. De är många nu som blivit omhändertagna. 16.49 kommentarer [skriv kommentar]
fredag 16-nov-2007
Avd historiska bilder 2
Liftarbilder. Australien 1983. 
Nattliftning. 
Ynglingen på dessa två bilder heter Stefan från Sigtuna. Liftarkompis under några dagar. Märk väl att man här liftar med pekfingret. 22.01 kommentarer [skriv kommentar]
Avd historiska bilder
Liftarbilder. På åttiotalet liftade jag en del utomlands. Ibland tog jag bilder vid dessa tillfällen. Här är ett par av dem. 
Denna bild är från Friesland i norra Holland. Liftar här med en traktor - som synes tillsammans med mina ihopväxta tår. 
Den här bilden är från Tyskland och tjejen jag liftade med en dag var tysk snickarlärling, därav kläderna. 00.08 [skriv kommentar]
torsdag 15-nov-2007
Kyligt
Har haft det kyligt inomhus ett tag. På kvällarna har det varit ca 11 plusgrader i mitt sov- och vardagsrum. Har alltså inte haft något element eller kaminen på. Men det går att ha det så en tid om man tar på sig lite mer kläder. Det funkar för mig. Dock vet jag att många andra inte skulle stå ut. När min dotter och andra gäster är här har jag förstås betydligt varmare, så klart. Men jag är billig i drift. Utnyttjar inte så mycket el. I vinter lär jag använda kaminen en hel del. Absolut. Kanske investerar jag i en värmepump, men det är inte säkert än. Får se hur det blir. Men det där med att ha det kallt inne beror lite på hur jag själv anpassar mig till det från stund till stund. Ibland känns det mysigt att ta på sig en extra tjock tröja och vaderade innetofflor. Å gäss. Men då och då är det elden i kaminen som bidrar till mysfaktorn - de stunder då jag känner för att elda. Ibland är jag så fokuserad på det jag pysslar med att jag inte märker om det är kallt eller ej. Graden av avslappning påverkar också. Ja ja ja... Tur att inte somliga bor hos mig, de som kräver en konstant temperatur på 22 grader eller så. De hade blivit galna. 06.17 [skriv kommentar]
måndag 12-nov-2007
Atlanta
Amanda såg NHL-matchen den 10:e. Atlanta mot Carolina. Undrar hur det kändes för henne. Säkert kul ändå trots att hon inte är speciellt intresserad. Här är den matchen. Nu lär hon sitta i flygplanet på väg hem, och i kväll ska vi samlas i Lund och äta middag tillsammans. 05.40 [skriv kommentar]
fredag 09-nov-2007
00.30 [skriv kommentar]
Mexiko
Fick mail från Amanda. De har varit och snorklat i grottor och kollat på häftiga fiskar. Skulle också på utflykt till en gammal Mayaruin. Sedan åker de till Atlanta några dar. Där ska de bl.a se en NHL-match. Amanda är egentligen inte så sportintresserad men det blir kul för henne att uppleva stämningen på arenan. Amandas andranamn är Frida, efter Frida Kahlo, den mexikanska konstnärinnan. Hon skulle fyllt 100 år i år. Här är en autentisk film med henne. Här följer en liten film med foton och målningar av Frida. 00.21 [skriv kommentar]
tisdag 06-nov-2007
Nils Liedholm
Nils Liedholm dog nyligen, 85 år gammal, och har nu blivit myckat hyllad i Italien, där han förmodligen var mer känd än här. De som inte är fotbollsintresserade vet nog inte alls vem det är och lär eventuellt läsa det här med en gäspning. Dock, för dem som är intresserade, lägger jag in denna lite suddiga bild från Bosön, troligen tagen i början på sextiotalet. Min far, Nils Backlund, var där på tränarkurs. På bilden syns han i mitten mellan Gunnar Nordahl t.v. och Nils Liedholm t.h. Dessa två tillsammans med Gunnar Gren bildade den berömda trion GreNoLi under sin framgångsrika tid i Milan. 
22.06 [skriv kommentar]
måndag 05-nov-2007
Måndagsbio
Såg "Inte här för att bli älskad", en fransk film från 2005. Handlar om en utmätningsman vars liv känns trist och meningslöst. Men mittemot sitt kontor ser han att det dansas tango och av en ingivelse börjar han dansa där. Han möter en kvinna som snart ska gifta sig och känslor föds som sätter den trygga tillvaron i gungning. Jag trodde tidigare att den här filmen skulle beröra mig mycket - och det gjorde den. En underbar film!!! Dessutom gillar jag tango. Fantastisk musik - för mig! Det blev alltså en kula i burk nr: 5. Se den! 21.13 [skriv kommentar]
söndag 04-nov-2007
Mexiko
Att simma med delfiner är en häftig upplevelse. Fick mail om detta från Amanda igår: "Hej pappa! Det var jättekul att simma med delfinerna igår! Man fick hàlla i deras fenor och àka med dem och de tog tag i fötterna sà man fick skjuts i vattnet sá det ság ut som om man flög. Vi köpte en video där de hade filmat allt sà ni fàr se det när jag kommer hem. Igàr var det massor med barn som klädde ut sig och firade halloween. Vi sàg inte sà mkt av själva helgonfirandet. Angàende vädret sà är vi inte drabbade. Det blàser mkt men det gör det alltid vid havet, men man fàr hoppas att inte stormen kommer hitàt. Idag har vi inte gjort nàgot speciellt, bara slappat pà stranden och blivit bruna. Nu ska vi äta tacos pà en restaurang precis intill här, de har jättegod mat¨här i mexico! Du fàr ha det sà bra sà länge kramar /amanda" Här är en film från Cancún. Kanske såg Amandas sim med delfiner ut så här. 22.07 [skriv kommentar]
lördag 03-nov-2007
Minneslunden
En blåsig dag för gravljus. Svårt med andra ord att tända dem. På minneslunden i Kågeröd kan man ställa sina ljus inuti en rund glaskupa som inte är helt försluten, och när det blåser som idag tränger vindarna in även där och släcker ljusen. En del brinner dock, speciellt de där gravljusen med hatt. Jag tände tre stycken på eftermiddagen. De brann i alla fall när jag åkte. 13.45 [skriv kommentar]
fredag 02-nov-2007
Amanda
I natt eller tidigt på morgonen fick jag ett mail från Mexiko. Amanda berättar att de har det skönt, deras hotell är alldeles vid havet och de badar mycket och gör utflykter. Idag ska de åka ut med en båt och dyka med delfiner. Låter underbart. De bor på en ö utanför Cancún. Blir lite orolig av det jag hör på nyheterna om vädret i området, orkanen Noel och översvämningar i Mexiko. Må de inte bli drabbade där de är. 
19.40 [skriv kommentar]
Dia de muertos
Idag firas de dödas dag i Mexiko. Hade varit underbart att se det. Mycket dödskallar överallt. Hoppas Amanda får en häftig upplevelse av firandet nu när hon är där. Traditionen härstammar från Aztekernas tid men blandar idag traditionella och kristna inslag. Enligt gammal tro lever de döda vidare i Mictlan, en plats där inget mörker vilar och där själarna lever behagligt. Igår kom själarna från de döda barnen dit på besök för att hälsa på nära och kära. Idag är det de avlidna vuxnas tur att komma till alla de utsmyckade platserna runt om i Mexiko. Själv ska jag besöka minneslunden på Kågeröds kyrkogård och tända ljus för min mamma. Hennes aska ligger där. Men jag tänder också för min pappa, och för min bror, Titti. En lugn privatceremoni i kontrast till det som händer i Mexiko. 05.35 [skriv kommentar]
Ruttna äpplen
Min äppelskörd ruttnar. (Ingen metaforisk avsikt här) En del av äpplena har ätits en och en eller gjorts smulpaj av. Men mycket är kvar. Är inte så ambitiös med att ta vara på ting. Min bohemiska läggning och livsstil har väl aldrig gjort mig speciellt ambitiös med någonting. Ja, jag kanske överdriver lite, men bryr mig nu inte så noga om karriär eller att jaga statuspoäng även om det förmodligen finns en sådan person i mig. Vill dock inte släppa fram den personen för mycket. Min utveckling ligger inte på något uppenbart och mätbart plan, den ligger på ett inre plan. Även om jag ständigt måste jobba med mig själv och mina rädslor märker jag nu att jag inte känner samma skamkänslor över att inte "ha blivit något" som jag kunde göra när jag var yngre. En släng av självhävdelse finns ändå och ett behov av bekräftelse, men jag är säkrare i min identitet nu. Ett litet intimt exempel i vardagen av att vara mer säker både som person och man är att jag sedan några år tillbaka alltid sitter ner och pissar - åtminstone här hemma. Det gör jag dels av hänsyn till min dotter, men också för att jag tröttnade på mitt eget pissande. Som alla män vet träffar pisset inte alltid sitt mål. Ja, av större säkerhet kan jag alltså både göra och skriva om det ovanstående. Det hade varit omöjligt som osäker femtonåring då jag var livrädd för att inte se tillräckligt manlig ut. Vissa fastnar i det tillståndet och kör sin tonårsattityd livet ut. Dock måste jag erkänna att min säkerhet är pendlande. Den kan vissa stunder nästan helt försvinna. Vill helst gömma undan mig då och söker positiv bekräftelse på ett mer slutet och ibland osant sätt. Men det är ju så - för mig - att jag föredrar att söka en säkerhet som bejakar min osäkerhet och sårbarhet än den säkerhet som bygger döljande pansar. 01.46 [skriv kommentar]
onsdag 31-okt-2007
Klockan
Min egen dygnsrytm är inte synkad till klockan och ljuset, och det beror inte på att jag jobbar natt. För någon vecka sedan såg jag ett vetenskapsprogram om människors olika kroppsliga dygnsrytmer. De kan nu slå fast att vi fungerar olika. Vissa mår väldigt bra av att leva efter dygnets klocka och gå upp tidigt, medan andra måste begå våld på sin egen natur för att anpassa sig till den statiska och "normala" klockan. Själv tillhör jag dem som har en längre kroppslig dygnsrytm än 24 timmar, och den verkar bli längre under vintertiden. Vill alltså vara uppe längre för varje dygn. Om jag inte alls hade en klocka att leva efter skulle jag cykliskt gå runt tills jag hamnar på "normal" tid under ett par dagar där jag går upp tidigt på morgonen, vilket jag också gjorde under min tid som frivilligt arbetslös under 12 år. Hade då bl.a olika ALU-projekt som konstnär där jag kunde bestämma över min egen tid. Blev dock tvingad några gånger att göra s.k. åtgärder där jag skulle anpassas till "normala" tider. Sista åtgärden fick mig att gå in i väggen. I Danmark har de kommit längre än här. De annvänder sig mer och mer av flextid anpassad efter individen både på arbetsplatser och i skolor. Här i Sverige ligger fortfarande gamla levnadsregler kvar om att vi alla ska leva efter samma tider. Det anses ofta att anpassning till klockan bara är en attitydfråga. I skolorna t.ex skall alla veta att det är en tid som gäller för alla. Och otaliga tillsammans med myndigheter talar fortfarande om hur viktigt det är för hälsan att gå upp i tid och inte hamna i fel rytm. För hälsan alltså, eller för solidariteten, den goda ordningen. Ack ja. Jag har alltid haft svårt att bli betrodd när jag sagt att jag mår och funkar sämre när jag måste anpassa mig och gå upp efter statiska klockslag, liksom så många andra gör. Men nu när jag jobbar natt slipper jag ställa väckarklockan. Behöver inte vakna upp till ett jobb. Går och lägger mig efteråt istället. Det innebär mindre stress för mitt inre system även om det blir mörka vakendagar under vintern. Hoppas på att en utvecklande revolution för att bekräfta och respektera olikheterna i oss tar fart på allvar i Sverige. Klockan ska inte fungera som ett likriktande instrument som förtrycker själar. 23.26 kommentarer [skriv kommentar]
arkiv
|
Jag heter Bengt Backlund. 
