| E-post: |
lördag 28-okt-2006
Efter stormen
Skulle åkt till Växjö i morse på seminarium, men stormen fick mig att ställa in bilresan, så jag gick och la mig istället. Men fick inte mycket sömn på förmiddagen eftersom sotaren kom och knackade på. En heroisk ung man som sprang upp på taket trots häftiga stormvindar. Skickade i alla fall in min uppsats i tid. Den handlade om lydnad och olydnad i samhället och vilken form av olydnad som utvecklar oss humanistiskt. Mycket av olydnaden som vi upplever är annars rent distanslös, självisk och ja, dum. Hade igår också min första kvällscirkel i engelsk konversation tillsammans med sex kvinnor på ABF i Svalöv. Var lite orolig för hur jag skulle klara av det, men det visade sig att de hade samma kunskapsnivå, de var inte så avancerade i engelska, vilket gjorde det hela lite enklare. Och det blev rätt kul och trivsamt. Och så har jag gått ur Svenska Kyrkan. Nu får jag alltså ingen gudstjänst när jag dör. Jag har gått ur både av ekonomiska skäl och religiösa. Det är inte så att jag saknar ett andligt intresse, det är bara det att jag är inte kristen. Idag tycker jag inte om att vara prydnadsmässigt religiös, att t.ex följa en viss tradition för trygghetens skull. Det som intresserar mig är den religiösa essensen, innehållet av människors beteende mot varandra, vad som finns i attityderna. Det finns för många som klär sig i religiösa kläder men som i attityder och beteende saknar kontroll och självdistans. Vissa är bara "goda" så länge människor runt omkring beter sig tillrättalagt. Genuin andlighet kräver för mig en personlig styrka att stå emot den provocerande delen av verkligheten. Det gäller också respekt. Marrionettrespekt är annars en vanlig form av respekt, dvs att man låter sin respekt för andra vara upp till andra och deras beteende. Ett samhälle som består av en befolkning som i princip avsäger sig sitt eget ansvar för det goda är inte ett gott samhälle, även om alla försöker pynta sitt liv och sin livsmiljö med snygga och idylliska attribut. Dock, jag tror på det goda inom människor. Det gäller bara att bearbeta det där som blockerar och förblindar. YES! . 00.58 kommentarer [skriv kommentar]
måndag 23-okt-2006
Efter arbetet
Har nyss kommit hem efter min tidningsrunda i Teckomatorp. Har följt min vanliga rutin vid hemkomsten, mackor med ett glas saft samt läsning av morgontidning. Och nu sitter jag framför datorn och skriver detta. Är det inte upphetsande så säg? Apropå det här med hemsidor så har jag några till som jag vill länka till så småningom under ett mer koncentrerat pass vid denna bloggningssida. Bl.a ska jag länka till en sida som handlar om Medborgarlön och de frågor jag ställde till samtliga riksdagspolitiker för en del år sedan. Svaren kan läsas där också. Jag ska till Växjö och tenta på fredag så jag är mer insnöad på min uppsats just nu. Är lite trött - just nu alltså. Så... innan läggdax ska jag spela en runda datagolf i en turnering på nätet. Det är väl upphetsande så säg!!!! 04.52 [skriv kommentar]
lördag 21-okt-2006
Är du i galopp?
Jag vet inte varför jag bloggar egentligen, men ett skäl kan vara behovet av bekräftelse förstås. Att bli sedd. Att liksom öppna dörren på glänt för någon att nyfiket kliva på - för att utforska min inre värld. Men jag är inte i desperat behov av bekräftelse även om en längtan alltid finns där. Jag vet att jag kan leva osedd också. Däremot kan inte alla det. Det är också ett stort skäl till varför jag uttrycker mig så här just nu via en blogg - att skriva för de andra - och deras behov av att känna sig sedda. Att liksom skicka en signal, ett bekräftelsebesked, till dem som själva lämnat, eller vill lämna sin dörr på glänt för ögon som vill gå in och se. Dock kan ett ego galoppera för mycket, och då kan bekräftelsebehovet och självcentreringen bli lite för stor. Jag vet det av egen erfarenhet. "Se mig, se mig, se mig!!!" Det gäller att vara försedd med insiktstyglar då och förmågan att skrika: - PTRRRRRRRRRRROOOOOOOOOOOOOOOOO!!! Och sedan får man se upp med Jante också, annars kan man bli helt osynlig. . 00.55 kommentarer [skriv kommentar]
tisdag 17-okt-2006
Till en ängel
Idag har jag plötsligt blivit cirkelledare på ABF. Huxflux!!! Skall leda ängelkonversation... f´låt, konversation på engelska. Fast min engelska är dock lite rostig, men det ska väl gå. (svälj) Det här med att blogga... Vem läser bloggar? Undrar om någon kommer att läsa min blogg? Fan vet, men det spelar ingen roll. man kan ju alltid blogga för en ängel och för behandling av sin egen själ. Och apropå ord om och för en ängel så har jag en gång skrivit en liten miniromanföljetong i fyra delar som var avsedda för anslagstavlor och medlemmar i Friskaparna. Romanen heter "Den Oanständige Ängeln". Det skulle vara intressant om en Sverigedemokrat läste den, speciellt del fyra. (Det skulle vara intressant om alla läste den. Nåja, den kanske inte förändrar någonting, men ändå, den existerar i alla fall) Här är en länk till DEL 1. 
Öh... Börjar med att lägga in den första delen så länge. (jobbar på det) De andra kommer så småningom. Denna lilla roman vann faktiskt det stora miniromanpriset i Torrlösas egen litteraturfestival som Nisse Hormiga arrangerade under bron år 2003. Nisse tyckte den var en bra undergroundroman, Ulla Butterfly tyckte den var för konstig och John Drake, the secret agent and problemsolver, tyckte den var amatörmässig och totalt kass. Så det så. Beroende på skärminställning kan texten bli lite liten för en del. Glasögon kan behövas. Eller så kan man kan skriva ut varje sida och läsa det på papper. . 23.17 [skriv kommentar]
Apropå inre utveckling
Jag har personligen en stark tro att det går att förändra mycket både inom oss och i vår sociala samhällskultur med psykologiska styrmekanismer i form av förebyggande pedagogiska metoder där man utvecklar konsten att bekräfta sig själv och sin nästa. Och även om de är individualistiskt inriktade så kan dessa bli viktiga komplement i ett socialt stödsystem som bör erbjudas alla – obligatoriskt. I våras skrev jag en tenta som handlar om detta. En delkurs i socialpsykologi. Här är ett utdrag från tentan för den som orkar och är intresserad. Bl.a kan man läsa om en fråga om en nationell plan som jag ställde till samtliga riksdagspolitiker inför valet. Även ärkebiskopen fick samma fråga. se länken Förebyggande och utvecklande psykologi I kort handlar det om att det är jävligt viktigt med bekräftelse. Pedagogiken som lärde oss att läsa och skriva är idag en självklarhet för vår yttre utveckling och överlevnad. Det börjar bli tid nu för en annan självklar pedagogik, den för vår inre utveckling, den som utvecklar vår medkänsla och förebygger själslig ohälsa. . 01.30 [skriv kommentar]
söndag 15-okt-2006
Katten Teddy
Alldeles bredvid mitt skrivbord ligger Teddy på min säng och betraktar mig. Han skakar frenetiskt med huvudet och säger: 
- Vad är det här för nåt? Skriv nåt nu din slappa jävel!
Ja, ja, stressa inte! Måste fundera lite först.
Teddy: - ASCH! . 17.42 [skriv kommentar]
lördag 14-okt-2006
Vulkansyndrom
Känner mig just nu som en vulkan som distraherar sig själv från utbrott genom att titta för mycket på en betagande och passiviserande himmel. . 18.44 [skriv kommentar]
tisdag 10-okt-2006
The Nightrider
Då är alltså även jag en bloggare. Denna första blogg blir en kort presentation, och här kommer den. Jag heter Bengt Backlund, är 46 år, skild sedan 1891, (nästan sant) och har en 16-årig dotter som heter Amanda. Jag bor i Torrlösa utanför Svalöv i Skåne. Jobbar som tidningsbud med bil på nätterna i Teckomatorp, studerar en distanskurs i socialpsykologi på Växjö Universitet, pysslar med konst, håller i en liten kulturklubb som heter Friskaparna, kolla länken - och jag tror att samhällskulturen bör förändras - inifrån och underifrån. Vem du än är som möter mig nu och i framtiden - må vi mötas väl - antingen likgiltigt, nyfiket, aggressivt, glatt, dumt, intelligent - you name it. . 00.28 [skriv kommentar]
arkiv
|
Jag heter Bengt Backlund. 
